Att tro på Mister Pip

Boksamtalet i måndags gav mig inget.
Vad var det som sas? ''Färg var ett återkommande tema.'' ''Ja. Det var det.'' Det kändes meningslöst liksom. Det jag hade tänkt på innan samtalet var att det var krig och att ''Levande Utsikter'' betydde mycket för Matilda. Jag funderade inte på budskap eller återkommande saker eller saker som författaren gjorde. Kom vi fram till vad budskapet verkligen var? Isåfall missade jag det. ''Den handlade om nystarter''. Nystarter kan vara bra. Ja. Det kan de.
Då vet jag.
Eller det gjorde jag ju innan.
Nu blir det lite pretantiöst skrivet här med hoppande i raderna men fast det kanske verkar som att jag inte gillade ''Mister Pip'' tyckte jag om att läsa den. Historien om Matilda och byn. Den riktigt hemska biten kunde jag varit utan och det som kom efter, när Matilda var i ''den vita världen'', var rent ut sagt tråkig, men annars var ''Att Tro på Mister Pip'' helt klart godkänd.

Zolás Laurent på bårhuset

Sättet Zolá skriver var inte något vidare roligt. Han tar ett par sidor till att beskriva Laurents upplevelser på bårhuset under vilka han beskriver en illamående mördare men sedan vid nytt stycke skriver han: ''Efter en vecka äcklades Laurent''.
Sättet Zolá beskriver (särskillt de drunknade) liken är förstås hemska men även fast man kan måla sig bilder av dem känns det inte riktigt ''riktigt''.
Historien om Laurents besök och beskrivningarna av hans känslor var det jag uppskattade mest i texten för att Laurents situation var intressant och väl beskrivd liksom vad situationen gjorde med Laurent och fick honom att känna och tänka.
Beskrivningen av frankrike på den tiden med bårhuset som en nöjesattraktion och de olika typerna som gillade att ta sig en titt var kul att lära sig mer om. Det är kanske det som är bra med realism men jag föredrar fortfarande mer underhållningsinriktad litteratur.

För Matilda och den andra barnen i ''Att tro på Mister Pip'' blir ''Lysande Utsikter'' och 1800-talets London som en fantasiplats fastän att den funnits på riktigt. Allt de vet om platsen har de fått beskrivet för sig av Mr. Dickens genom Mr Watts. Särskillt för Matilda blir den världen så levande att hon kan drömma sig in i den. Det är det jag mest gillar med böcker och därför föredrar jag böcker i andra världar. Det kan lika gärna vara Tolkiens Midgård eller 1800-talets England. Fast Tolkien är en klar favorit.

TED Talks - Five Ways to Listen Better

Julian Treasures TED-Talk om att lyssna röstades fram av lärare runt om i världen som det bäst lämpade ¨talket¨ att visa sina elever den första lektionen. ''We are losing our listening'' sa Julian och pratade om hur man kunde förbättra ens lyssnande. Det jag reagerade på mest (vilket inte var någon stark reaktion) var att han sa att om alla går omkring i hörlurar så lyssnar ingen på någon. Men man går ju inte omkring med musik i öronen när man är med någon man pratar med. Resterande del av föreläsningen lyssnade jag på, men utan att bli engagerad.